Beer Traveler

Efter den vanliga trista logistiken genom gränskontroll och shuttle bus till biluthyraren så kunde jag rulla österut mot Livermore. Eller skall vi enas om att den korrekta termen är krypa i fredagens rusningstrafik? Hade läst på ratebeer mfl att Perry’s Liquor nog var lite väl högt rate:ade med höga priser och kunder som känner sig lurade så jag valde att plocka upp lite bra öl på Whole Foods i Dublin istället. Och jag vet inte hur många gånger jag sagt detta, men Whole Foods är så vansinnigt bra vart man än kommer i USA så du vet att du kommer gå tunglastad ut genom kassan.

Som vanligt dreglade jag mig genom alla matavdelningar innan jag till sist kom fram till ölhyllorna. Eftersom jag tänkt handla på mig öl inne i San Francisco nästa vecka så fokade jag på humlestinna bomber som jag kan njuta av på kvällstid där ute i ödemarken. Fast Firestone Walker Helldorado 2016 fick så klar följa med så att den kan bli en tradition på SuperBowl. Ninkasis Ground Control lät alldeles för intressant för att låta bli, men sedan blev det humle för (nästan) hela slanten.

Så vitt jag vet är det bara nyheter för min egen del förutom Mother Earth Boo Koo som eventuellt skall med hem som present.

Track Seven, Iron Springs och Tap It är alla helt nya bryggerier för min del. When in Rome!

Sedan visade sig Livermore vara en helt ok liten håla med minst tre bra ölpubar och ett gäng bryggerier. Fick dock bli bilen in till stan samtidigt som kroppen skrek efter sömn, eller möjligtvis frukost, medan mat-och sovklockan nu visade på middag. Blir alltid rätt så uppfuckat de första dagarna i USA.

Då var man äntligen på väg igen!

Känns bra med ett direktflyg så jag slipper den nattliga återföreningen med bagaget som annars blivit standard när jag flyger via SFO. Har inte varit i själva San Francisco sedan 2007, och även om jag var ölnörd redan då så jagade jag inte runt på pubar och bryggerier i samma utsträckning som jag gör nu för tiden.

Resväskan är bubbelplastad med öl från Brewski, All In och Omnipollo/Dugges. Skall bli intressant att se var dessa hamnar efter de obligatoriska fotosessionerna i Yosemite.

Nu börjar det dra ihop sig till avslut i San Diego så det gäller att välja sina ölställen med omsorg. Så då kan ju vän av ordning undra varför jag drar till Ballast Point Little Italy igen?

Bottle Craft som ligger tvärs över gatan är den egentliga destinationen. Jag har läst om stället innan, följer dem på instagram och så insisterade Bryan på AleSmith att stället måste besökas. Orkade inte gå dit förra gången jag var på Ballast Point, men ikväll kände jag mig lite mer energifylld. Sedan måste jag säga att atmosfären i området är just precis det där som jag går igång på. Det är liksom allt som är bra med Kalifornien.

Högg en sallad och en liten kul flight från Ballast Point först:

• Pineapple Sculpin – supergod!
• R&D Splash Zone – en wet hop pale ale, smarrig
• R&D Ripple IPL – en India Pale Lager med tysk humle, en helt oväntad smak av någon typ av smågodis typ ferrarribilar

De två senare såg jag inte senast och de har inte dykt upp på Untappd ännu …
Jo där kom de! Incheckning nummer 3 resp 2, tack för jobbet att lägga upp dem, vem du nu är!
Klockan är halv sju och NFL har dragit igång så stället är knökfullt och i full partystämning. Här i CA vågar man inte ens nämna att man gillar Brady och Patriots. Efter Deflategate och SB-segern förra året så är de nog mer hatade än någonsin utanför New England. Så jag hurrade tyst inombords nu när de tog en 14-0 ledning mot PIT.
En liten flight till innan Bottle Craft bara för att maten smakade så jäkla bra och det finns så många galna Ballast-öl på fat:

• Even Keel Session IPA – ok
• R&D Ballast Point / Half Acre Collaboration – en råg-IPA där den där råg-pepprigheten är supertydlig utan att ta över
• Watermelon Dorado IIPA – vattenmelon och extrem beska är inte gott på något som helst plan. Vask på den!

En sväng över gatan, och nu är jag såld!

24 tappkranar, 20 från Kalifornien, 1 från Oklahoma (Prairie Hop), 1 från Belgien (De Proef / Left Hand Wekken Sour Stout) 1 från Tyskland (Köstritzer) och så 1 från Danmark (Tulsa Twister – Amager / Prairie)

Dessutom en riktigt välsorterad bottle shop med, med, med precis allt!

Hamnade bredvid Matt och Lindsey. Matt var plakatfull (firade sin 27:e födelsedag) medan Lindsey (som kom från en av bergsbyarna som jag gillade så mycket på resan tillbaka från Joshua Tree) var något av de trevligaste jag pratat med på hela veckan. Vi pratade om ditt och datt, och när hon skulle släpa Matt hem så fick de med sig All In Brewings The Purpose of IPA som en liten födelsedagspresent. De var dock Bottle Craft-stammisar så de lovade ta hem flaskan för kylning och sedan skulle de testa dem med personalen efter stängning!

Har svårt att tro att Matt kommer klara sig till stängning, men Lindsey verkade ha koll på siuationen.

Provade en helt galen lista med 4oz:are

• Societe The Pupil
• Three Weav3rs Return of Sassy IPA
• Mother Earth Boo Koo IPA
• Stone 19th Anniversary Thunderstruck IPA
• Modern Times Blazing World
• Abnormal Beer The Full Pint Anniversary Porter

Sedan fick det vara bra, även om kylarna fyllda med Russian River, The Bruery, Alpine och så mycket mer såg löjligt lockande ut. Skall ju trots allt jobba imorgon igen.
Tog en promenad genom Little Italy för att njuta av hela grejen och smet in på nystartade Bolt Brewery (kört sedan december 2014, men detta tap room är 14 dagar gammalt) och provade deras Finally Leg-ale IPA. Inget speciellt, men inte heller dåligt. Hade det varit på lokalsläppen hemma så hade de krossat allt motstånd skulle jag tro!

Dag sex
Får bli en rätt kort uppdatering idag då större delen av dagen var jobb-relaterad. Fast en liten ljusglimt fanns det trots allt på själva eventet. Varje dag avslutas med lite mingel mellan delegaterna och då serveras lite käk och pilsner. Till min stora förvåning körde de Karl Strauss jämte de sedvanliga Bud och Corona. Så jag fick chansen att prova KS Red Trolley som jag hoppade i La Jolla härom dagen.

Sedan blev det ett jäkla velande. Först tänkte jag dra till 30th street med Toronado och Modern Times Tasting Room. Ändrade mig och skulle precis bege mig till Neighborhood i Gaslantern. Insåg då att Mission ligger typ 10 minuters promenad från hotellet. Så då bestämde jag mig för att börja kvällen där.

Så blev det givetvis inte. Drabbades av ett infall, eller kalla det anfall om ni vill. Brände 65 dollar på en kanonplats på Petco Park istället. Är ju trots allt inte varje dag man kan se baseball live som svensk. Högg en Goose Island 312 pale ale (inte veteölen alltså) för det var det som var närmast och jag ville gärna höra National Anthem och se first bat.

I breaket efter tre innings gick jag till Pizza Port och köpte en peperoni-slice och en Pixza Port PONTO S.I.P.A som jag provat tidigare, och det är solid session-IPA. Sedan finns det Ballast Point mm på stadion – den standarden skulle man ha på en svensk arena! Priserna är dock lika illa här, runt hundralappen för en öl.
En riktigt bra match från Padres som konverterade otroligt framgångsrikt under kvällen. Så efter fyra timmar var det över och en kort promenad upp i Gaslantern ligger den högt rateade puben Neighborhood.
Flera intressanta lokal öl på fat så det fick bli en flight med St Archers, Noble Ale Works och The Hop Concept.

Var inte direkt hungrig, men sugen på något så jag försökte beställa lite chili-ost med cornichons mm. Den var dessvärre slut så bartendern föreslog en California Burrata. Jag frågade om inte det är lite mastigt, men fick svaret att deras är väldigt lätt.
Endast i USA skulle någon kalla fyra tjocka skivor med smörstekt bröd, burrata som kan mätta tre personer och tomatsylt för något lätt 😀

Dag fem
Lite morgonlogistik för att byta till konferenshotellet, och det var ett riktigt lyft. Hörnrum på 28:e våningen med utsikt över bukten / Coronado och så Padres stadion – Petco Park. 

   
 
Sedan körde jag norrut till La Jolla, och vilket skönt ställe det är. Stannade i La Jolla Cove och doppade fötterna bland snorklare och sjölejon. Temperaturen äntligen under 30 (ja åtminstone till en början). Stället är dock rätt så kuperat så det blev trots allt lite ljummet. 

  
Hade siktet inställt på Herringbone som någon kanske känner igen från BrewDog does San Diego, och på vägen dit passerar man ett snabbväxande SD-bryggeri vid namn Karl Strauss. 

  
Karl Strauss Brewing Company
Mosaic Session IPA

Tower 10 IPA

Tower 20 IIPA

Big Barrel IIPA
Bonus: 

Pintail Pal Ale

Wreck Alley Imperial Stout

Karl Strauss Amber
Trevlig personal som lät mig prova flera öl när jag nämnde att det är näst intill omöjligt att få prova deras grejer i Sverige. Till sist fick jag lämna stället för man har ju trots allt en bil att ta hand om!
Så äntligen dags för Herringbone. 

Fantastisk miljö med lite halvgalen inredning och så en Lobster Roll som inte är av denna värld. Utan tvekan den absolut bästa maten på resan så här långt, och det är väl dessvärre så att pubmaten ofta är bra men sällan fantastisk. 

   
   
Nästa stopp AleSmith.
Körde till det gamla stället först men där har man inte producerat någon öl sedan i våras, och det är den utrustningen som Mikkeller har köpt till sin San Diego-satsning. Snart stänger de igen så det var lite kul att få beträda “sacred ground” innan detta sker. Passade på att smutta på deras tribute-öl San Diego Pale Ale .394 och en Evil Dead Red. Kunde inte heller motstå en 20th Anniversary tisha. 

  
Det nya stället som ligger två kvarter bort lovar gott. Fortfarande är inte deras nya stora Tap Room klart, men det finns ett sk Observation Room som var riktigt trevligt. 
Jag var helt ensam förutom Bryan som bl a är ansvarig för AleSmiths digitala närvaro på sociala medier etc. Vi fick en lång och mycket trevlig pratstund med massor av kul historier från AleSmiths galna framgångssaga. 

Då han ligger bakom ett försök att krydda upp Speedway Stout med jordnötssmör (i pulverform) tyckte jag han var en värdig mottagare av Yellow Belly. Hade inte tänkt köpa någonting i ölväg egentligen, men så plockade han fram ett exemplar av den åtråvärda Speedway Vietnamese Coffee Stout som jag fick köpa med 60% rabatt. Han hade tänkt ge mig den men insåg att han kunde hamna i problem så vi hittade en gyllene medelväg där han dessutom bjöd på ölen, en 2015 Decadence samt en Randall:ad Nut Brown med krossat kaffe. 

   
 I min värld liknar detta en jäkligt bra eftermiddag!!!
Sedan hade man ju kunnat fortsätta gatan ned till Ballast Point flaggskepp eller Green Flash Tap Room, som nu efter förvärvet av Alpine även kan erbjuda dessa på fat (om jag fattat det hela rätt så körs Alpines fat på Green Flash och flaskorna uppe i själv Alpine). Men det finns en gräns och den gränsen var nu nådd. 
Vad kvällen för med sig får jag be att återkomma till. 

Eller jag vet som kommer hända och kanske är nedanstående en ledtråd?

  

Kvällsuppdatering

Ok, kanske inte den svåraste ledtråden att knäcka. Det blev Stone Brewing World Bistro & Gardens ute vid Liberty Station ikväll. Det kostar runt 200 :- i en taxi att ta sig ut till denna del av SD så frågan är ju om det är värt det?

Temperaturen har sjunkit till mer behagliga nivåer så jag bestämmer mig för att sitta ute i själva trädgården istället för i något av alla de galna rum som detta mastodont-ställe erbjuder. Som väntat finns det en mängd spännande saker på fat och flasklistan vill liksom aldrig ta slut med raritetet och one-offs. 

  
Jag kör på flights som vanligt för man vill prova många öl utan att rasa under bortet. 

  
Först ut:

Stone Go To IPA (måste se om den är bra snorfärsk på fat, den är ok inte mer)

Liberty Station Fresh Hop Punk Style

Liberty Station imperiALS IPA

Ruination 2.0
Till detta något helt vansinnigt gott

  
Poke Tacos Spicy Yellowfin Tuna med wakame på en bädd av mosad avokado. Helt sanslöst gott! Istället för traditionella mjuka tortillas kommer “cevichen” i friterade wonton-skal. Mmmmm! Beställde också en omgång hummous, men i efterhand skulle jag kört på en omgång Tacos till. 
Nästa flight:

Liberty Station Witty Moron

Liberty Station Rainbow Triplin’

Liberty Station 2nd Anniversary Mocha IPA

Liberty Station Concrete & Coffee Stout

  
Lite intressant är starterna från San Diego Airport som gör att alla slutar prata i 30 sekunder var femte minut, eftersom planen kommer in så lågt över Liberty Station att du kan vinka till piloterna. 
Är det då så fantastiskt? 

Svaret är att det är ok. Hela stället är otroligt väl stylat och planerat in i minsta detalj. Det är skitsnyggt på ren svenska! Maten är bra, ölutbudet fantastiskt … men det saknar intimitet och myskänsla. Påminner mer om Yard House / Bishops Arms än Hatten och Brewers Beer Bar, eller BierCab och Blind Tiger för den delen. Jag föredrar klassiska häng-barer framför utställningsrum så av den anledningen blir det inte mer än godkänt. Hade varit kul att jämföra med moderskeppet uppe i Escondido, men den båten har ju redan seglat!
   
    
    
 
HOMERUN MEYERS!

Där lyfte stadion så det hördes över hela San Diego!

Säger jag då att man inte skall besöka stället? Inte alls, det är ett ställe att besöka om man är här, men det saknar “it”, dvs den där känslan man kan få på riktigt fantastiska ölställen. Men vi är ju alla olika så någon kommer tycka detta är själva definitionen på Edens Lustgård. Enda sättet att bilda sig en egen uppfattning är genom att faktiskt besöka dem. 
Avrundar med en Stochasticity Project-öl. Denna gång under namnet Your Father smells of Elderberries. Inte någon favorit. 
Ändå nöjd med kvällen då börjar det bli dags att avrunda. Imorgon väntar jobb så även om det vore trevligt med en sväng till Bottle Craft ellet Lantern Quarter så blir det att dra sig tillbaka till hotellet för lite prepp inför morgondagen. Måste dock göra plats för en Speedway i väskan så den som får offra sig är El Segundo Mayberry IPA. 
En rätt skön känsla att ligga i sängen och titta på Rockies vs Padres på FOX SPORTS samtidigt som man kan blicka ned på själva stadion och se skyltarna lysa upp i realtid. Fast ett par våningar högre upp hade inte skadat för då hade man nog nästan kunnat se kepsen på pitchern. Den viktigaste matchen spelas dock parallellt, och även om det fladdrade till lite oroväckande i inning 7 så ser det ut som att Cardinals får ge vika för årets grymma line-up från Cubs … igen!!! Och nu är det klart 8-5. Med en streak på W5, endast 2 GB efter PIT och en Wild Card-marginal till SF på 9,5 matcher kommet slutspelet allt närmare! Ja jäklar Marty och Doc får kanske rätt i alla fall!

  

Fortsätter med denna Beersweden backup:

2015-09-07

Dag fyra

Spolier Alert! Om du bara är intresserad av ölrelaterat tugg så kan du skippa de 4 första styckena!
Nu börjar äntligen kroppen vara synkroniserad med den lokala tidszonen så jag vaknade inte förren solen gick upp strax efter 6 på morgonen.  Är lite osäker på hur jag skall lägga upp dagen då det är Labor Day, vilket gör att mindre ställen teoretiskt sett kan vara stängda (är lite orolig för Alpines pub som ligger på vägen tillbaka till Sa Diego). 

När jag gick och lade mig igår var benen inställda på att skippa trekking idag, men efter en natts sömn är de nog lite sugna på att nöta sulor igen. 

Sagt och gjort! Körde mot den sydöstra delen av JTree som skall vara en mycker råare naturupplevelse. Den mest kända leden är Lost Palms Oasis som är en 11,5 mil lång ökenled som avslutas med att riktigt kanjonlandskap och så en djup klyfta på slutet med palmer och vatten och inte minst viktigt skugga. Tempen visar på 33 grader när jag trampar iväg så jag packar en backup-flaska med en liter extra vatten jämfört med vad som borde gå åt. 

Med en sammanlagd stigning på 340 höjdmeter och ingen möjlighet till skugga så är det kanske inte så märkligt att kroppen svarar lite sämre idag, och det tar 90 minuter till slutmålet. Jag fuskade dock lite och klättrade inte allra längst ned i canyonen då det skulle inneburit ytterligare 80 höjdmeter. 

  
Plockade fram ytterligare ett praktexempel på svensk bryggkonst i form av Omnipollos Yellow Belly. Den fick fotas med själva oasen som backdrop. Hittade även lite snygga kaktusar, och bilden nedan tyckte jag blev rätt så estetiskt tilltalande om man tänker på hur silkeslen själva ölen är. 

  
Väl tillbaka (fick faktiskt tulla lite på reservvattnet) så skippade jag Mastodon Peak. Med gårdagens erfarenhet från Ryan Mtn i färskt minne så insåg jag att det skulle vara korkat att försöka bestiga ytterligare ett berg i denna hetta. 

   
 
Fattade istället det mindre begåvade beslutet att köra direkt till Alpine via några fina öken- och bergspassvägar. Det okloka låg i att det inte fanns ett enda stopp där man kunde få en frappucino eller liknande på 15 mil genom öknen. När det väl var dags för bergspassen så fick jag leva på nötter och varmt vatten medan jag drömde om en riktig bil (typ v8 med 470 hk) istället för min Ford Fusion som kändes rätt menlös på dessa spektakulära serpentinvägar. Både Hwy78 genom öknen (främst då Anza-Borrego) och Hwy79 genom Cuyamaca Ranch State Park kan verkligen rekommenderas. Med rätt bil så kan de vara en upplevelse utöver det vanliga. 

  
Sedan var det då dags för ett stopp i Alpine. Vilken mardröm att hitta stället. Fanns inte i GPS:en och telefonen hittade inga nät som kan hantera datatrafik. Hade ett svagt minne av att det skulle ligga nära huvudgatan så jag åkte dit och började fråga lite folk. Ingen hade hört talas om dem. Till sist fick jag fatt i en Armenier som driver en cigarr-butik och han visste var de låg. Nu pratar vi om puben inte själva bryggeriet, för de är stängda på måndagar vilket är lite synd då jag gärna hade haft en snygg tisha från detta bryggeri. Vän av ordning kanske undrar kunde du inte ha piggy-backat på något Wifi. Jo tack det försökte jag. Roligaste försöket var nog ändå på Panda Mushi kinakrog där jag trodde att jag fattat passwordet förutom det sista “ahn seven tree euro”. 173 que? Till sist lyckades en dam i kön knäcka koden. “I think she means zero!”, varpå tjejen i kassan nickade energiskt “euro, yeuro !” Dessvärre visade det sig att det inte hjälpte då något fel måste ha smugit sig in tidigare i lösenordet. Nåja tack vare cigarr-killen kunde jag snart svänga in framför Alpine Beer Company Pub. 

Det blev en liten flight (4 små smakprov, vilket får räcka med tanke på att man har bilen) med Alpine-nektar och en helt gudomlig BLT får väl duga. Fick i alla fall en liten mersmak av detta kanonbryggeri i form av lite nya öl (Willy, Pale Ale, Nelson, Pure Hoppiness), men ännu har jag inte hittat något som slår en purfärsk Duet. 

  
Vad kvällen bär med sig har jag inte bestämt än så det får komma i en egen uppdatering. Nu skall jag lägga en Coachella Harvest IPA på en stor hög is!

  

Utlovad kvällsuppdatering:

Det visade sig att Stone Bistro and Gardens hade sista sittningen kl 8 igår kväll då det är Labor Day, så det gick bort eftersom det tog tid för mig att skölja bort allt stendamm från kropp och själ. Det senare fixades bland annat av Almanacs Farm to Barrel – Farmer’s Reserve Citrus. En helt galet fräsch öl!

Eftersom hotellet ligger precis vid Little Italy fick det bli en sväng till Ballast Point Tasting Room & Kitchen där man skall kunna få en del udda grejer från experimentbrygderna på bakgården. Sedan hade det ju varit lite si och så med mat idag så nu var det dags för något lite mer rejält. 

  
Valet föll på Chipotle Shrimp tacos, och jag är ju ingen Jonas Cramby, men i min värld smakade det vansinnigt gott! Detta sköljde jag ned med Ballast Points öl – Piper Down, Tongue Buckler och Sextant (på nitro). Alla ölen komptenta, men ingen ny Sculpin eller Victory at Sea direkt. Just detta ställe är som sagt bra om man vill prova lite av deras mer knasiga grejer så nästa flight fick bli en radda sådana med chili-tema trots att jag inte var så impad av Habanero Sculpin som jag toksågde på Rattle n Hum. 

– Cherry Bomb Fathom med Cherry Bomb Peppers, Bulgarian Carrot Peppers & Meyer Lemon
– Thai Chili Wahoo en belgisk wit med Thai Chili Peppers, Ginger & Lime

– Serrano Pale Ale en Kölsch-inspirerad ale med Serrano Peppers

Betyg? Wahoo bra, Cherry Bomb godkänd, Serrano vaskvarning (ni kanske kan framkalla den där känslan när en vanlig hederlig förkylning börjar övergå till stickningar i halsen och man vet att man inte kommer kunna prata på en vecka – där har ni Serranon).
Det går ju inte att gå och knyta sig med en förkylningskänsla så det fick bli en sk R&D-öl, dvs en experimentbryggd som inte blivit kommersialiserad ännu. Kvällens R&D stavas The Commodore och är en American Stout. Man skulle ju lätt kunna tro att den är väldigt unik, men detta är ölmeckat San Diego så den har redan 1700+ incheckningar på Untappd. 
Med dessa har jag nu provat 16 olika öl från detta bryggeri, och även om jag ännu inte är helt såld på deras Chili-grejer så måste jag säga att deras lägsta nivå är vansinnigt hög. Sedan har vi Sculpin å Victory at Sea på toppen! Helt galet att vi kan plocka upp ders grejer i Sverige vilken dag som helst i veckan! (krogen på söndagar för förtydligande)!