Yosemite – dag två

Det blev en lite oplanerad och märklig dag idag. Vaknade givetvis i svinottan, men så fort Raley’s öppnade klockan 6 på morgonen så kunde jag köra dit och plocka upp lite frukost i form av en Turkey Sandwich, Cranberry juice och lite melon. En kaffe och lite bensin på det så var det dags att rulla ut på Highway 41. En serpentinväg uppe i bergen som är helt bortkastad på en Honda Civic. Här skulle man fått trycka loss sin 6,4-liters Hemi och fått njuta i fulla drag. Sneglade avundsjukt på en Camaro ZL1 som stod parkerad på en turn-out längs vägen.

Prognosen för dagen visade på hällregn i hela Yosemite-dalen så det var med viss tvekan jag valde bort PATRIOTS-matchen klockan 10, men nu är jag ju här för #craftsandcanyons och inte NFL. Målet idag var dock inte dalen i sig utan Glacier Point, som normalt sett ger en helt magisk utsikt över Yosemite. Med tanke på vädret satte jag dock förväntningarna lågt. Eftersom jag var tidigt ute på vägen kunde jag trots allt pressa den lilla Civic:en lite på den kurviga vägen och njöt lite av att vara King of the Road. När jag väl kom fram till Glacier Point som ligger på 2199 meters höjd över havet så regnade det precis på det sätt som Hollywood vill att det skall se ut när de skall filma syndafloden. Jag gick upp till view-pointen där jag tog en fantastisk bild av min nyblivna fru för 9 år sedan, men istället för en vacker tjej med den majestätiska Half Dome i bakgrunden så möttes jag av en massiv vägg av gråvita moln. Inte ens den klassiska hängande klippan var speciellt imponerande när den såg ut som en vanlig klippa snarare än en sten man kan sitta på och dingla med benen utför ett stup på ca en kilometer. Tog några snabba snaps med en Brewski Mango DIPA, men jag tyckte inte någon var värd att publicera egentligen. Lite småtrött på förutsättningarna bestämde jag mig för att dra ned till dalen för lite lättare hiking.

Stannade dock till vid Washburn Point för att plocka ihop lite utrustning inför en impulsiv kortare hike upp till Sentinel Dome. Träffade en smått frustrerad herre från Ohio som skulle göra Yosemite just denna helg, och medan vi stod och beklagade oss över vädret började det blåsa upp. Plötsligt såg vi Half Dome börja träda fram bakom molnen, och snart låg hon där fullt synlig i all sin majestät. Brewskin låg fortfarande i ryggan så jag lyckades njuta av utsikten och ta ett par hyffsade snaps under de kanske fem minuter som vi hade fri sikt innan molnen drev in igen. Det ögonblicket räddade hela min dag, för det är få saker som ger mig rysningar som dessa mäktiga granitspiror.

Lite mindre bedrövad körde jag nu ned till Taft Point för en kort och odramatisk hike upp till Yosemites näst högsta punkt Sentinel Dome på 2476 möh. Själva leden var rätt enkel utan några större utmaningar så jag njöt faktiskt av att låta de lite småstela benen jobba lite efter gårdagens plågande. När jag närmade mig toppen började det dock regna på tvären och med lite vindfaktor började jag känna mig lite tunt klädd med tanke på att termometern oaktat vinden visade på 10 grader celsius. Klättrade dock upp på krönet och helt plötsligt var det som att stå i en vindtunnel. Utsikten kunde jag glömma och snart hade jag fullt sjå med att bara hålla ryggen mot vinden.

Hittade snart peak-plattan och lyckades fota All In Hustler trots att den blåste omkull ett par gånger. Sedan började det gå lite söderut som man säger i USA. Jag brukar stoltsera med att mitt lokalsinne är felfritt, men när sikten reducerades till ett par meter och jag fokuserade på att fota öl så tappade jag bort min bäring. Huttrandes kall och lite småtrött började jag försöka hitta tillbaka till den väg som jag kom upp på toppen. Var rätt säker på riktningen tills jag insåg att min stig slutade vid ett mer eller mindre lodrätt stup ned i dalen så då fick jag fick krypa till korset och be min klocka som jag använt för att lägga GPS-positioner längs hiken att leda mig tillbaka. Lite som Hans och Gretas brödsmulor fast mer beroende av att tekniken funkar kom jag så småningom välbehållen ned till trailen igen.

Sedan väntade lite mer Civic-pressande ned till Oakhurst. Valde bort dalen då allt jag hade med mig var dyngsurt och jag insåg att jag skulle kunna se fjärde quartern med Patriots. Någonstans på vägen fick jag de första indikationerna på att min iPhone fått sig en smäll uppe på Sentinel Dome. Bilens underhållningssystem började klassa den som Bad USB device och snart visade den “the apple of death”.

Tillbaka på hotellet så funkade den inte alls, och när jag tittade på själva kameralinsen så insåg jag att det kluckade vatten bakom glaset. FUCK!!! Sedan kom jag på att mitt badrum har en sådan där lamp-grill som man kan starta igång med en 15-minuters-tajmer, och tänkte att WTF. Så efter sex gånger under “grillen” så lyckades jag skrämma igång luren igen. Kameran är sannolikt körd, med det går i alla fall att använda den igen. Yesssss! Får nog bli en sväng till närmaste Apple Store när jag är tillbaka i SF.

Eftermiddagen tillbringades med NFL (patriots fjärde, cowboys mot packers mm) och en del matinköp. Målet var att vara klar lagom till kl 17 och Cubs mot Dodgers game 2. En Tap It IPA och en Stone Enjoy by 10.31.16 Tangerine IPA gick under klubban under dessa förberedelser, och detaljer “follows